Tillbakablick – fortfarande på land i våras

Ett halvår senare, när man får lite perspektiv på saker, då kan man börja förstå vad det faktiskt är man har hållit på med. Men sen inser man också hur mycket man har glömt när man börjar gå igenom 6 månader gamla bilder.

Vi är, på gott och ont, bra på på att fota allt vi gör. Och nu när båten är på land igen har jag kanske hittat lite tid att gå igenom alla bilder. Så vi gör ett försök med lite tillbakablickar från sommaren nu när den är slut.

April till juni brukar innebära vårfix, tvätta, vaxa och kanske måla bottenfärg för de flesta. Jag tror aldrig vi har haft det så lugnt på våren. Inte i år heller. I april var skrovet fortfarande plast rent efter blästringen. Vi hade varken bränsle- eller avgassystem ombord heller och jag vet inte ens om motorn satt ihop ordentligt. Men vi började med att byta fall i masten när det blev fint väder.

Niclas hade fått in ”pilot linor” i masten när han drog ut de gamla fallen i höstas så det var bara att knyta in sig på dem och dra försiktigt. Det blev riktigt bra med fräscha och ”färgkodade” tampar. En färg till försegel av olika slag, en till storseglet och en till dirken. Vi hade många diskussioner innan om hur vi skulle ha det för att det ska bli lätt att kommunicera. Ska ett segel ner fort som bara den så tror vi att det hjälper om det är olika färger på tamparna utöver att avlastarna så klart är märkta.

Sen flyttade vi upp och ombord. Hela vintern hade ett fel legat och gnagt i oss, vi upptäckte det redan i höstas. Gängan på ventilen för kylvattenintaget från drevet höll på att göra oss gråhåriga. Det kändes ett tag som att det faktiskt inte skulle gå att lösa. Det var gängpaj i ventilen så vi behövde ta bort rubbet och få dit helt nytt. Men det fanns i stort sett inget utrymme att röra några verktyg om kan väl fick dit dem, och bara att få dit dem var på håret. Men jag gav mig inte och fick det faktiskt att börja röra på sig när jag väl hade fått klart för mig vad som skulle bort. Sen gick det oförskämt lätt med resten. Varför vi hade nojat så mycket kunde vi inte förstå helt plötsligt. Om bälgen ska bytas eller inte är en annan historia så det pratar vi inte om nu, det blev billigast att låta bli i år.

Men ingen ska komma och säga att det är billigt att köpa epoxi, eller ny flytväst till Aq men det var både välbehövligt och värt det! Det blev värstingmodellen av flytväst med ögglor för livlinor och barnsäkert spänne. Hon kommer kunna ha den här flytvästen tills det är läge att byta till en seglarväst så då var det lika bra att ta i så att flytvästen inte är det som hindrar henne från att vara med ombord i alla väder.

Och många burkar epoxi blev det, 6-7 lager, varannan grön, varannan grå färg för att se att det täcker.

Men när man tror att det är dags att börja måla kommer man på att ”man ska bara”. Det är ju bra att passa på med vissa saker och viktigt att göra andra saker i rätt ordning när man ändå håller på.

I och med att vi hade valt att blästra bort alla färg från skrovet litade vi inte längre på genomföringarna och hade hela tiden tänkt att byta ut dem men ville göra det i vårtemperaturer. Vi gjorde samma sak på Jokern så det här var inget nytt eller konstigt för oss. Det var några små diamantklingor som gick åt i dremmeln för att få loss de gamla ventilerna och sen några skiftnycklar av större modell för att dra dit de nya.

Jobbigast var att stå på båttillbehörsaffärerna och slå knut i huvudet för att pussla ihop alla olika delar som behövdes för att få det komplett igen. Det är inte millimetermått utan olika 3/4 och 1/2 tum och så ska man hålla ordning på innergängor, yttergängor och ventiler om varandra. Vi valde till och med att ta in barnvakt så vi kunde åka själva och handla och tänka i fred. Det tog några timmar och så klart fanns inte alla delar på ett ställe och så kom vi på att vi ändå hade missat några när vi kom hem.

När ventilerna var borta slipade jag av skrovet lätt med P180 slipper på maskinen, tvättade rent och målade ett första lager med epoxi. Det kändes bra att ha någonting mellan plastskrovet och de nya ventilerna. Sen kom alla ventiler och genomföringar på plats med lite Sikaflex och Locktight. Niclas satt på insidan av skrovet och jag stod på utsidan för att kunna hålla emot när han drog.

Vårt bästa tips förutom att tänka utan störningsmoment när man köper delar är att köpa en spolmuff för inombordare och provtrycka genomföringarna med vattenslangen från utsidan medans båten fortfarande står på land. Vi gissade att en av de sju genomföringarna inte hade blivit tät och det stämde mycket riktigt. Väldigt skönt att upptäcka den innan det sprutar in vatten vid sjösättningen!

Vi gjorde en miss och det var att vi inte riktigt höll koll på alla vinklar på delarna vid toatanken så förutom att det var just den genomföringen som inte blev tät så fick vi vrida isär nästa alla delar och sen sätta ihop dem igen plus att täta om själva genomföringen. Lite surt men det blev helt okej till slut. Det är faktiskt sjukt mycket att hålla reda på för att ventilhandtagen ska gå att öppna smidigt när man gängat fast allt många varv.

Sen vet jag inte hur många gånger jag sa att -”jag vill aldrig göra det här jobbet igen!”. Det verkar ganska lätt att måla några lager epoxi när man tänker på det om skrovet redan är blästrat men att slipa, tvätta, måla, spackla, slipa, tvätta och sen måla, måla, måla, måla, måla det sliter på både tålamod, muskler och tid.

Skyddsoverallen, gasmasken, glasögonen och två förpackningar med engångshandskar vill jag aldrig ta på mig igen. Skorna är prickiga i grått och ljusgrönt och jag har tappat räkningen på hur många små skumgummirollers som blivit sladdriga av målningen, det gick åt ca tre rollers per lager.

Att jag i samma stund som jag säger det också vill slipa av och måla om friborden det förstår jag inte. Men samtidigt blev det ordning under vattenlinjen att allt ovanför vattenlinjen fick en att skämmas lite…

Jag skulle ha spacklat tunnare lager, jag skulle ha slipat noggrannare och sen vet jag aldrig om det är tillräckligt många lager epoxi för att bli nöjd. Men till slut fick det vara nog och då hade vi även fått låna stöttor av grannarna för att kunna lätta på vaggan och måla under våra stöttor. Rekommendationerna säger fem lager och det blev sju.

Uppe i båten har Niclas hitta ett nytt favoritkrypin, det stora aktre stuvfacket är tydligen mysigt att krypa ner i många gånger. Där kopplade han loss gamla vattenslangar ut till duschen och vi trädde in en ”levande anakonda” till skillnad från den ”döda anakondan” som vi kallade den gamla avgasslangen som läckte. Det blev även en del ny eldragning där i aktern, bland annat till USB uttagen, motorpanelen och så tog han bort en hel del gammalt.

Aq var av förklarliga skäl inte med så mycket bland epoxy, höga höjder och el men hon bidrog med att påminna om att vi behövde ta pauser, äta och så roa henne med att gå balansgång på masten.

Vi tog bort det gamla sjövattenfiltret som satt lite för tight mot motorluckans fästen och eftersom både kopplingarna under var så rostiga och storleken var lite fel så köpte vi ett nytt som passade bättre. Vi hittade ett på rea vid en utförsäljning men i efterhand skulle vi inte ha snålat på priset för satan i gatan vad vi fick slåss med slangarna för att få dem på plats på det nya. Att vidga gummislang 3mm i diameter och trä på den så att den sitter fast är nästan lika jobbigt som att trä in 4 meter ny avgasslang i form av en berg och dalbanan genom båten eller måla hela skrovet med epoxi.

Till slut blev det skönt att stå en halv dag på jobbet och skrapa limmad MDF från undersidan av durkens ribbor innan jag kunde slipa av dem och laga den aktre med lite nya plank och plugg.

Trodde ni att vi var klara nu?

Nej, innan masten skulle upp skulle lanternan få ny strömkabel. Vi var många som försökte fiska den där stackars kabeln men när radarfärstets skruvar går rakt igenom rännan för kablarna kan man vara hur bra som helst på att hitta sätt att blåsa eller dra kabel men kabeln kommer inte komma fram. Så radarn får stanna på land i år, vi har ändå inte skärm för att se nått från den och eftersom vi behövde skruva ner fästet satte vi inte upp det igen.

Sen tänkte vi att en tät båt kanske kunde vara trevligt även ovanför vattenlinjen. Det fanns mer eller mindre brådskande behov av att täta ventiler. Jag började i badrummet och sen var tanken att ta förpiksluckan men det kan ha blivit alla… och i och med det tog jag också bort ena trälisten under rutorna ute.

Så det blev lite mer slipa och restaurera trädetaljer men det är som sagt en skön omväxling mot arbetet ombord.

Efter lite eftertanke blev det ingen restaurering av trälisten under rutan utan en helt ny, byggde en ny platta till USB uttagen i sittbrunnen som definitivt behövde bytas och få ett bättre fäste. Sen slipade jag av ruffluckans trälist och byggde en ny lucka för elcentralen. Niclas hade ju även roat sig med att dra all el till nya centralen men behövde någonstans att sätta upp panelerna och koppla in det så att lanternor och annat går att starta. Tydligen gick motorn att starta elmässigt hela tiden men det hade jag ingen koll på.

Sen var vi faktiskt klara för sjösättning och då har jag garanterat utelämnat massor av saker vi också gjorde ombord, som att byta anod på propellern, skrapa masten ren från gammal tätning vid mastkragen så att vi kunde få dit en ny och tät osv. men nu måste det här inlägget få ett slut.