Avslutningen på säsongen

Vi sa ju en tur till och 7 augusti kastade vi loss för att möta upp Jolly igen. Aq är så otroligt van ombord numera att hon med lätthet rör sig på fördäck och hon har stenkoll på att alltid ha en hand på båten.

Det blev segling norr ut i sköna med vindar. Vi pratade ihop oss med Jolly om var vi skulle mötas upp allt eftersom vi närmade oss varandra. Det är inte ovanligt att Niclas har Björn i ena airpodden och pratar med mig och Aq samtidigt i flera timmar.

Mitt förslag var en trevlig klippa på Harö som vi varit på förut och det såg ut att passa vindarna. Jolly skulle hinna några minuter före oss och reka. Aq hjälpte pappa att ta oss dit.

Sen roade hon sig med att bygga koja med en filt under sprayhooden och vi växlade vem som styrde.

Det gick inte att ligga där vi tänkt oss. Trots att ön borde ha läat vinden så blåste det alldeles för mycket vid alla klippor i viken. Så vi fick gå vidare och hamnade till slut i Ladviken på Storö/Harö.

Till slut blev Aq trött på att vi aldrig kom fram och la sig under filten en lång stund och myste.

Nästa generation Piff och Puff tillsammans igen!

Det blev en jättemysig kväll tillsammans och i och med att vi har babyvakten ombord kan Aq sova i vår båt medans vi sitter kvar i Jollys sittbrunn.

Vi testade ett morgonbad, det finns faktiskt en grusstrand just här. Stränder generellt är väldigt ovanligt i skärgården tycker jag och den här var inte toppen. Det var dessutom kallt i vattnet så det blev inte mer än blöta fötter trots full mundering.

Vi fick fantastisk läns upp innanför Sillöarna. Niclas njöt för fullt men det kräver gott om koncentration när det blir så här smalt så vi nöjde oss med bara försegel och det räckte.

I Österviken på Lökaön väntade flera vänner och bekanta. Niclas och Björns scoutkompis Carina med man och ena vuxna dottern låg redan där när vi kom. Sen brummade en stor motorbåt in med en bekant till Björn och la sig vid bastun längre in i viken.

Eftermiddagen och kvällen var vi sociala. Sent på kvällen åkte Niclas med Jollys hela besättning i deras gummijolle bort till bastun medans jag tog en lugn kväll ombord när Aq sov.

Vi fick med oss ett fantastiskt minne från Alma (Carina och Mats dotter), hennes gamla sydväst till Aq. Den kan hon växa i.

När vi kom hem var den här sommarens sista segling över. Och lagom till det blev även trallen klar på den altanen som vi kämpat med parallellt hela sommaren. Staketet är kvar men det får vänta till nästa år.

Under hösten fick vi oss ett besök på den flytande båtmässan i Gustavsberg och tittade ner i några båtar. Men det var ingen som riktigt föll oss i smaken. Att träffa Jollys besättning är däremot alltid kul, även på land.

Sen var det dags för upptagning. En helg förberedde vi allt. Jag knöt upp mantågsnätet och vi tog in alla segel, sprayhood och kapell.

Det var härligt varmt och lugnt för att vara i september, självklart hade vi hellre seglat just den helgen men nu blev det inte så.

Allt stuvades ner i ruffen. Det var väldigt skönt att inte behöva tömma båten helt i år. Nu ska vi ju bara hem till tomten.

29 september tog vi upp och hem henne. Motorn som började säsongen med att strula avslutade också säsongen med att inte samarbeta. Hela vägen till kajen gick hon fint. Och även när Niclas lät den gå på tomgång tills jag kom från jobbet för att hjälpa till med konserveringen. Men så fort vi började konservera så slutade den suga in kylvatten. Så motorn blev inte konserverad för ens vi kom hem och vi vet fortfarande inte riktigt vad som strulade.

Experimentet med att köra epoxi rent på skrovet skulle nu kunna inspekteras och det fick inte godkänt. Alldeles för mycket snäckor för vår smak. Framöver blir det bottenfärg.

Så det blev till att skrapa och tvätta av direkt när det fortfarande var blött. Men det gick fort med varsin planka när vi väl fått ner henne i vaggan. Vi får finslipa mer i vår innan vi målar bottenfärg bara.

På vägen hem fick Niclas åka uppe i båten för att kunna parera låga grenar som hänger över vägen och för att kunna lyfta fiberkabeln. Vår vanliga klyka av trä gick av på mitten efter första ledningen och det fanns inte tid att laga eller göra en ny.

Redan samma kväll hade vi skrapat, tvättat och fått upp pressen, avloppsrören är väldigt smidiga och snabba att få på plats. Nu är den här säsongen definitivt över för i år. Tack för i år 2025, vissa saker lämnar vi gladeligen bakom oss och nästa år vill vi ha varmare väder tack!