Backa bandet

Sakta, sakta kanske vi vågar tro att det ska bli vår (och eventuellt sommar) även i år. Men samtidigt som vårpysslet har smugit igång så inser jag att vi aldrig skrev något om seglingarna vi gjorde förra året. Sista inlägget på bloggen handlar om när båten fortfarande stod på land och inte ens del 2 av det som hände har lyckats publicerats, eller ens skrivas för den delen.

Men jag tänker skylla på att tid, fokus och närvaro är och har varit på vår dotter.

Men vi var faktiskt ute och seglade förra året och just i skrivande stund sover virvelvinden till dotter plus att jag är tillräckligt pigg på kvällen för att sitta och skriva. Så nu backar vi bandet och kör en snabbspolning genom förra sommarens seglingar.

Segelbåtstransport Ingarö-Gålö 4 juni

Goda vänner (och deras hund Skipper) roade sig med att köpa ny båt i början på juni. Den låg på Ingarö men de har båtplats på Gålö. Inget konstigt med det och ingen svår transportsegling heller bortsett från det faktum att de väntade barn som var planerat till just när båten behövde flyttas.

Vi erbjöd oss gladeligen att hjälpa till med transporten så att de kunde hålla sig på land.

Det blev ingen segling utan vi gick för motor hela vägen efter en gemensam fika i sittbrunnen och översyn av båten. Vi fick en mysig dag men lite småtråkigt väder, mest grått och moln med bara lite vind. Men vi fick se en av försvarsmaktens lite större båtar på nära håll iaf. När vi kom fram mötte ägarna upp oss med bubbel (alkoholfritt) och chips på bryggan.

Sjösättning 13 juli

Det var på håret att sista lagret med färg hann torka på friborden innan lastbilen rullade in. Relingskanten fick inget top lack innan sjösättningen och lika bra var väl det men det är en senare historia.

Vi var ute i god tid när vi åkte till fagerholm där båten stod på land men ändå körde vi i kapp lastbilen på vägen. Det var inbokat 8.00 men redan 07.44 hänger båten i luften på väg ur vaggan och upp på bilen. 08.10 så rullade vi ut från tomten.

Vi sjösatte vid Eknäs brygga och fick hjälp av farmor och farfar att hålla koll på Aqvelina.

Det var inga problem att sjösätta, ner i vattnet kom vi lätt även om slinget nöp fast i sig själv under vantspridarna och lastbilsförarens praktikant fick lösa det. Vi hade en båtshake som precis var för kort. Det är alltid samma lättnad när man ser att hon flyter och är tät, så även den här gången.

Sen slutade det att gå lätt.

När vi trycker på starten för motorn så händer noll och nada. Inte inte ett klick, inte ett surr, ingenting… I flera omgångar är vi alla nere i båten i olika konstellationer för att hjälpa till att trycka på knappar, lyssna efter livstecken från motorn och så våra kloka huvuden ihop. Samtidigt som felsökning pågår har vi kontakt med våra fantastiska grannar som erbjuder sig att komma med sin motorbåt och bogsera oss den korta sträckan det är mellan Eknäs brygga och vår båtplats. Utan dem hade vi legat kvar där vi låg tills någon hade börjat paddla…

Efter felsökning med eventuellt flera felkällor konstaterar vi ändå att det är vårt startrelä som gett upp. För att få ihop tillvaron kring Aqvelina blev det Niclas och hans pappa som var ombord medans båten bogserades till båtklubben. Jag, Aqvelina och farmor åkte hem till oss, fixade och åt lunch. Jag åkte sen ner till båtklubben för att möta upp båten och se till att besättningen fick mat medans farmor såg till att Aqvelina fick sova.

Eftermiddagen fortsatte vi att spendera nere vid bryggan men med tårta och paket, för det var ju även Aqvelinas 1 års dag!

Vi fick igång motorn och lät den gå en stund efter att vi hade bytt startrelä samma dag.

Bryggsegling och Harö med Björn och Julia 21-23 juli

Vi åt middag i båten och sen skulle vi bara puttra några hundra meter till första viken utanför båtklubben och förtöja för natten. Motorn startade och vi började backa ut från bryggan för första gången sen sjösättningen. Jag stod vid rodret men med dåliga vindar och att jag var lite ringrostig fick jag inte ut oss som jag ville från bryggplatsen så Niclas tog över rodret när motorn plötsligt dör mitt i manövern. Båtgrannarna bakom, som precis hade lagt till efter att ha räddat en annan båt i klubben, frågade om vi behövde hjälp men Niclas får igång motorn och får precis ordning på båten innan den dör igen och vi gladeligen antar erbjudandet om hjälp innan vi driver in i vassen. Väl förtöjda vid bryggan igen sätter sig Niclas och sliter isär hela bränslesystemet efter att ha konstaterat att vi inte får fram någon soppa till motorn.

Det yttre bränslefiltret är igensatt och vi behöver ett nytt, reserv finns inte ombord och Sea Sea öppnar i morgon 10.00… Så vi bryggseglar den natten. Morgonen efter drar Niclas iväg och köper 2 nya filter (ett i reserv). Jag och Aqvelina går till badstranden bredvid bryggan och leker i strandkanten.

Motorn startar som den ska och vi kommer iväg efter lunch, en lunch som bara består av stekt potatis för Niclas del eftersom jag missat att läsa innehållsförteckningen och de innehöll gluten.

Vi hör av oss till Björn, Julia och barnen som också är ute och seglar. Om vi kan möter vi gärna upp dem om vi är ute samtidigt. Vi la kursen norr ut mot Vindalsö men de var närmare och började leta bra förtöjningsplatser, till slut hamnade vi i Hasselöfladen och tur var väl det. Dit kom glassbåten till förrätt och där lyckades Niclas få en extra middag ombord hos Björn efter att jag tydligen lagat alldeles för lite mat för första gången ombord. Aqvelina fick också en försenad födelsedagspresent av sin gudfar och Julia, väldigt uppskattade lådor och memory!

Aqvelinas minne från den seglingen var nog hur en hund låter, för så låter hon fortfarande när hon pratar om hundar och i stort sett alla andra djur också.

På vägen hem så seglade vi först till Stavsnäs för att tanka diesel och köpa korv och sen gick vi hem till båtklubben. Niclas sov tydligen hur bra som helst med huvudet inåt i stickkojen (vilket inte går att förstå) men jag sov inte så gott i förpiken med Aqvelina så det fick räcka med två nätter ombord den här vändan. Förpiken är för liten för oss två vuxna och definitivt för liten med Aqvelina där också, där av uppdelningen.

Bryggsegling och Eknö 4-6 augusti

Nästa vända ut föregicks av att jag byggde en dubbelsäng i salongen så vi skulle slippa dela på oss när vi sov. Målet var att testa sängen och fortsätta vänja Aqvelina vid att vara ombord för att sen lägga ut i lugn och ro, utan stress. Tydligen säger statistiken att flest olyckor med båtar sker ombord de båtar som ger sig ut på fredagen jämfört med på lördagen. Så det tog vi fasta på, inte stressa ut på fredagskvällen!

Vi la ut och tog oss upp till Korsholmsviken för lunch till att börja med, sen somnade Aqvelina i ruffen medans vi fortsatte norr ut.

Vi ville verkligen till Vindalsö och hela vägen dit var vinden med oss, kanske lite mycket för min smak i sista sundet men inte heller denna gång ville Vindalsö ha oss. Jag tror vi cirkulerade tre varv runt ön för att hitta en vik där vinden inte låg fel men trots vikar i tre olika vindriktningar så gick vi bet.

Istället hamnade vi längst in i en vik på Eknö, under en droppande al skulle det visa sig. Där var det vindstilla. Under dagen hade vi lagt till i Korshamnsviken för att äta lunch och där passade Niclas på att skrubba däck men det var helt ogjort efter en natt under det där trädet. Lagom roade av det men ganska nöjda med turen, dubbelsängen och att Aqvelina verkade älska att vara ombord gav vi oss hem igen och slutade med regn och lunch i sittbrunnen. Regnkläder är bra haklapp och både båt och barn går att tvätt av efteråt.

Dagstur 1 oktober

Sista turen för året blev av bara för att vi ville känna att vi verkligen hade seglat ytterligare en gång, inte bara byggt och fixat ombord. Sommaren var kall och tråkig så vi kom egentligen inte ut så mycket som vi ville och sen kom hösten.

Men den här dagen var det soligt, lagom med vind och efter att ha jobbat några veckor gav det oss en sista sommarkänsla att komma ut med båten.

Vi satte ribban lågt och ville bara ut över dagen. Vi gick ut förbi Björnö, vilket vi inte gjort någon gång tidigare och åt lunch medans vi passerade Ramsviken. Sen fick vi fin segling norr ut men då vägrade Aqvelina sova ombord, det var för roligt med allt annat. Hon var så otroligt mycket stabilare ombord nu än i somras och hon njöt av att kunna röra sig trots flytväst. Den lilla bebisen vi hade med oss ut tidigare hade gått och blivit en stor tjej.

För allas skulle vek vi av vid Korsholmen och gick hem igen. Vi la till vid 14.00 och hann få henne att sova middag i hemma innan det blev allt för sent.

Sammanfattningsvis kan man väl säga att vi seglade för lite jämfört med vad vi ville, sommaren var för blöt och sval plus att alldeles för mycket tid gick åt till fix på land. Vi har även landat i att det är fel båt för oss, för liten och den saknar vissa element som vi verkligen vill ha. Men Aqvelina gillade att vara ombord, nere i ruffen utan flytväst var bäst men sista seglingen var hon fantastiskt nöjd och stabil i sittbrunnen med flytväst på. En 1,5 m tamp fastknuten i flytvästen, som vi höll i, gav henne precis lagom mycket frihet och oss lagom mycket trygghet för att alla skulle vara jättenöjda.