Höstsammanfattning 2024

Oktober

I början av oktober fick vi veta att varvet var klara med reparationer och blästringen. Vi hade bett om blästringen medans hon ändå var där. Allt var nu helt och i sin ordning. Jag har slutat känna att grundstötningen var något dåligt och jobbigt som hände. Det känns snarare bra att vi verkligen fått en genomgång och förstärkning som jag litar på mer än tidigare originalskick.

När hon stod hemma på tomten i sin vagga var det många stenar som lättare från våra axlar. Niclas åkte till Gålö och köpte en begagnad större vagga från båtklubben på Gålöbasen som hade lagts ner till förmån för mer militär verksamhet.

Visst att grundstötningen har kostat tid vi inte kunnat segla men det har ”bara” kostat en självrisk i rena kronor. Blästringen har vi bekostat själva men att vinna den tiden har varit värt alla pengar det kostat. Att slipa av hela botten vet vi vad det innebär och det var inget vi ville göra igen.

Vi låg inte på latsidan när vi väl hade henne hemma, det blev direkt dags att fixa vintertäckningen. Noa-ställningen var lite för liten för Andy och det var dyrare att komplettera den än att gör en helt ny lösning vi sett i Segelbåtsfix på Facebook. 2x6m avloppsrör, några 2″2 vi hade hemma plus fyra nya spännband och några hål med en Fine så var det fixat.

Presenningen fick också köpas ny, den vi hade släpat hem från Göteborg slängdes på tippen efter att vi vecklat ut den på gräsmattan och insett att det var mer hål än något annat i den.

Väl inpackad under plasten började vi med att göra lite plats och börja riva i sittbrunnen. Ratten plockades ner, durken togs ut och sen kan vi ha plockat isär stora delar av piedestalen… ratten glappar lite i rotationen och Niclas ville absolut veta varför. I skrivande stund minns vi inte vad felet var men vi hittade ett roligt hemmabygge av en kapad tiokrona i konstruktionen. Mest hittade vi väldigt mycket gammalt smörjmedel och gamla packningar under kompassen, allt i sin ordning men vi tog bort det och tillför nytt när vi sätter ihop det igen.

Det gick ju inte att låta bli att riva inne också…

Varmvattenberedaren åkte ut, mängder med kablar åkte samma väg och spisen fick flytta på sig för att komma åt att städa. Svärfars grovdammsugare gick varm för att få bort allsköns slipdam och gammal smuts från alla tänkbara och otänkbara vrår ombord.

Spridaren som läckte avgaser hela sommaren fick också se sig avlägsnad från sin plats i motorn men efter lite rengöring fick den komma tillbaka. Kylvattenventilen under motorn behöver bytas vid kylvattenintaget från drevet, den är inte tät och det kan bli jobbigt.

Vi har gjort långa listor på allt vi måste och vill göra ombord och försökt dela upp det mellan oss baserat på kunskaper eller intresse. För att inte allt med el och motor skulle landa på Niclas sa jag att jag skulle ta motorn men till slut gav jag upp arbetet med spridaren. Jag förstår helt enkelt för lite av hur en motor fungerar för att veta eller kunna ta reda på vad jag ska göra. Mycket ska jag lära mig och göra med motorn men just det här lär jag mig inte nu om vi ska hålla sams och få båten i sjön i vår.

Vi hann också med att besöka båtvänner (i flera betydelser). Bästa vännerna Björn och Julia med lilla Hanna skulle vintertäcka sin Scanmar 33 ”Jolly”, vår båts blivande bästa vän, och vi bidrog med sällskap och lite hjälp. Kul att jämföra båtarna som är likadana men ändå inte ser lika ut överallt.

Under höstlovet fick jag njuta av konferens på Sandhamn och prata båtar och segling med en kär kollega jag delade rum med och så blev jag glatt överraskad av de två segelbåtar som gled in till de vintertomma bryggorna. Då fick jag en ny målbild. Jag vill också ha ett liv där jag vinterseglar till ett folktomt men soligt Sandhamn i november, tänk vilken lyx.

Även Jokern kom hem och upp på land under lovet. Jag, Harry och Aqvelina som har lyxen med höstlov fick ingen egen segling till Sandhamn men en kort men fantastiskt fin tur från båtplatsen till Eknäs brygga.

Det är bara en kort promenad till både båtplats och hem från Eknäs brygga och med barnvagn var det hur lätt som helst att ta sig överallt utan att ha bilen stående på ett ställe medans båten lämnades på ett annat. Vagnen kilades fast i pulpit under båtturen och satt jättebra där.

Näst sista stenen släppte från axlarna när Jokern stod hemma på land hon också, sista stenen är att får henne såld. Det var knappt några snäckor under så det gick lätt och smidigt att tvätta av och vintertäcka och konservera henne.

Oktober var verkligen den månad när allt hände.

November

Men november latade vi oss inte heller. Men hjälp av min mamma får vi numera flera timmar varje söndag utan stjälpredan i släptåg, alla får olika sorts kvalitetstid. Ofta använder vi vuxna den tiden till att vara ombord.

De senaste dagarna har vi skojat om att segling inte är någon hobby, det är en livsstil. Idag har jag insett att det är ett liv som dessutom tenderar att vara högst religiöst.
För söndagar är heliga här hemma. Vi ligger på knä i flera timmar och ber allsköns böner. Det krävs bokstavlig efterlevnad av diverse skrifter, renlighet och heliga attiraljer (nåde den som tappar bort verktygen) 
Båtfix amen! ⛵️

Vi rev ut durken, jag bytte våra två impellers men båten verkar tycka bättre om Niclas handlag. För trots att jag hade gjort allt rätt var han tvungen att vara den som skulle lossa och sen sätta tillbaka locket igen för att vi skulle kunna vinterkonservera motorn. Utan hans insats ville impellern inte snurra… suck, också säger de att båtar inte har personligheter. Men motorn startade och gjorde det den skulle så att vi fick den konserverad. Inte tillräckligt länge för att avgöra om spridaren blivit tät men det viktigaste var att konservera.

Det jag känner mig betydligt mer hemma att arbeta med ombord är trä. Där har jag rätt handlag och blir ibland imponerad över mig själv hur jag lyckats lösa och genomföra mina projekt.

Det ska bli en ny rufflucka med bättre passform och snyggare design. För att slippa köpa dyr mahognyplywood i rätt tjocklek så limmade jag björkplywood med två tunna rester av mahognyskiva från Jokern. Då blev det lagom tjockt och rätt material på utsidan. Björkplywooden (insidan) ska sen tapetseras med ett sjökort som fanns ombord, över Göteborgs skärgård. Den är inte helt klar än och den gamla får sitta kvar över vintern så att elkabeln får plats i glipan.

Sen mallade jag av de ursprungliga hålen i durken som kom fram när vi rev upp durken. Durken återanvände jag sen, nästan i sin helhet, för att göra nya luckor. Det blev två inprovningar innan jag fick till precis den passformen jag ville ha. Även här är jag både imponerad och stolt över mig själv.

Nu har vi full tillgång till kölsvinet igen och sen ska den på en matta över hela durken innan vi är klara. Det känns riktigt bra att återställa till ursprungligt skick men ändå återanvända material från de förändringar som gjorts över åren.

Det som inte syns att det gjorts och eventuella bildbevis ligger på Niclas telefon är att han dragit om flertalet kablar i batterilådan i akterruffen för att städa upp och snygga till samt få rätt dimensioner fram till elcentralen. Ett arbete som inte ska förringas, tvärtom! Jag är oerhört glad att slippa röra elen ombord, jag ska förstå den och kunna felsöka vid behov men att planera och strukturera om ett helt elsystem tänker jag inte lära mig i det här projektet.

December

Det har varit kallt och fullt upp med annat i december men planering pågår i alla fall. Ny ribbor för motorluckan att vila på behövs innan vi kliver mer på den, ny motorisolering på insidan av sagda lucka behövs också men mest av estetiska skäl.

Vi letar nya låsanordningar till utrymningsluckan i akterruffen, det känns inte säkert att ta flera minuter för att skruva upp två skruvar som håller i luckan om vi måste utrymma när vi ligger och sover. Det är inte alltid de kan vara lossade, ibland regnar det ju faktiskt under svensk sommar och vi sover rakt under dem.

Och apropå regn ska alla ventiler tätas och masten ska få ny krage så att vi kan skruva upp innertaket igen. Då behövs några nya skruvar och jag bestämde just att alla ska bytas till skallar med Torx så att det både blir enhetligt och mer lättskruvat.

Tänk vad vi hunnit med i höst ändå!