Vårkänslor luktar diesel

Just den här veckan är det nog okej att börja säga vår, även om det varit en i stort sett obefintlig vinter har det inte känts som vår för ens nu.

Vi har sackat efter lite med våra projekt under december och januari men till slut tog vi oss i kragen och gjorde en ordentlig projektplan. Vi vet bägge två att vi jobbar bäst med en deadline, tur att vi är lika! Så sjösättningen bokade vi redan nu med Thomas, i mitten på juni, och planen lades baklänges från det. Vi började med det som ”måste göras för att kunna sjösätta” och sen tog vi från vår långa lista av ”sånt vi vill göra” i mån av plats, resten får vänta.

Planen är inte så snefördelad som det kanske ser ut som vid första anblick, för den som detaljstuderar den. Många av projekten gör vi tillsamman eller tar över åt varandra under arbetets gång även om det bara står ett namn framför.

Precis när vi satt och gjorde planen i början på februari fick vi hastigt och olustigt lägga till ett projekt som visade sig vara större än vi trott. Tidigare under vintern har jag fått torka ur delar av aktern och under motorn från ett litet dieselläckage, troligtvis från bränselfiltret. Vi var inte så oroliga, filtret ska ändå bytas i vår.

Men så var Niclas uppe i båten med Björn en vända vid min födelsedag och upptäckte att det hade läckt ännu en gång och mycket mer. Nu var det diesel hela vägen fram i kölsvinet… Troligtvis hade resten ur tanken läckt ut. Så nu måste vi felsöka och troligtvis se över alla slangar och kopplingar från tanken.

Men plasthandskar isolerar dåligt mot iskall diesel så det dröjde lite innan jag tog tag i att sanera.

En månad senare är det borta och rent överallt, det var ”bara” 5 liter. Vårfixets startskott har gått av med dunder och brak. Men dieseldoft är bra mycket trevligare ombord än gammal toatank, mögel eller ingrodd smuts om du frågar mig. Så det gör inget att vårkänslorna kommer med en doft av diesel.

Efter saneringen konstaterade vi att det här var tredje gången sen vi köpte henne som vi tömt ut diesel från kölsvinet. Andra gången var värst, 40l vattenblandad diesel och smuts pumpades ju ur i Motala och innan det var det drygt 10 liter i Älvängen. De gångerna var det även svårast att göra rent eftersom luckorna i durken var så små och felplacerade. Det var därför det blev så stora mängder, jag hällde nämligen ner vatten och diskmedel som också pumpades ut för att försöka göra rent. Nu är det relativt lätt och smidigt men vi tänker att det här var tredje gången gillt, aldrig mer diesel i kölsvinet igen!

Men på temat att ”göra rent” (i dubbel bemärkelse) så har badbryggan får sig en översyn också.

Jag plockade loss yttersta plankan och gjorde en modifiering redan i höstas, den fick urholkningar så att man kan greppa om ramen som ett handtag. Vi såg det på Björns båt och tänkte att det var en fantastisk idé, så det gjorde jag av bara farten en dag efter jobbet. I den vevan upptäckte vi att innersta plankan var sprucken på längden men det tog ett tag innan vi tog loss den eftersom täckställningens ena ben vilar på badbryggan.

Med två stand-in plankor gav vi oss på att få loss allt nu istället, jag behövde något att göra under sportlovet.

Aqvelina hade ju också lov så hon följde med och höll mig sällskap i slöjdsalen mot att hon fick leka av sig i gympasalen en stund. Vi var bägge två väldigt nöjda med upplägget.

Efter att ha slipat bort gamla lackrester från alla plankor och sen skurat de med ljummet vatten så torkade de ett dygn innan den trasiga limmades ihop och alla togs hem igen. Även badstegen fick sig en översyn och med flit har vi valt att inte ytbehandla dem på något sätt.

Jag tycker väldigt mycket om den bruna, inoljade, teakfärgen men där föredrar Niclas den gråa och på just den här båten, just nu, går vi på hans linje.

För att göra den långa historien kort om varför så kan vi nöja oss med att säga att tiden/ energi som krävs för att underhålla och behålla den bruna färgen inte finns just nu. Jag har även en plan om att ändra färgsättning ombord senare och då passar grånad teak in också. Så därför gör vi inget mer än att skrubba och slipa lite på ytan, varken på badstegen eller i övrigt. Det får bli grått av sig själv.

Badbrygga och stege var inget stort eller avgörande projekt på listan men det var fantastiskt skönt att återmontera och slutföra något.

Det blev trots allt lite pyssel och tid som gick åt.

Det ska skruvas loss och flyttas till jobbet, finnas tid på fritiden att fixa det och slipa för hand tar mer tid än man tror, även med bara P60 papper. Och sen att skura och vänta på att trä ska torka och limma tar tid. Att fyra skruv dessutom saknas till yttersta plankan, eftersom den monterades ner i höstas och inte monterades tillbaka direkt, tar det extra tid. För att hitta rätt skruv på ett byggvaruhus med skruv på lösvikt ska gärna tajmas med andra ärenden åt samma håll (som att hitta exakt rätt längd på nya skruvar till rufftaket). Sen går det i och för sig ganska snabbt att återmontera när allt väl kommit hem igen men inte så fort som Aqvelina skulle vilja så då ska vi tajma in att brorsan vill vara barnvakt så att vi kan använda båda våra händer till att håla i och rikta in allt rätt.

Men oavsett så känns ett avslutat delmoment väldigt bra, plus att det ser bra ut på kylskåpet när man kan kryssa av en ruta i den stora projektplanen. Det ger också lite medvind till andra projekt, som att börja bygga en egen peke…

Mallen av papper är redan klar och några små justeringar som behövs är noterade. Den är måttad från Björn båt nån gång i somras och jag var kanske inte överdrivet exakt när jag mätte så det lilla som ska justeras var överraskande lite.

Nu inväntas tid och möjligheter för att göra en mall av plywood vi har i källaren (tack Harry för att du inte ville behålla ditt åk9 projekt). Sen ska vi involvera nästa son till att böja och svetsa ihop den. Till slut kommer alla tre barn att ha varit direkt involverade i bygget. Det känns bra!

Nämnde jag att vi också har börjat att ta bort alla genomföringar under vattenytan. Kapskivor till multiverktyget/ Dremeln är inköpta och Niclas har fotodokumenterat allt. Nu ska de märkas upp och så ska vi tänka ett varv till och se om vi ska göra samma lösning som redan finns (men med fräscha enheter) eller om vi kommer på bättre/ andra lösningar nu när vi har chansen. Det är ingen stress att ta bort de för vi kommer inte montera dit de nya för ens det är några lager med epoxi på skrovet (och för att få till det ska det vara 15 grader varmt ute). Anledningen till att vi byter alla är för att vi inte litar på att de är täta efter blästringen, en är lös redan nu men går inte att skruva isär och majoriteten av de övriga kärvar de eller så går de inte att stänga eller öppna alls.

Vi gör det vi kan, när vi kan det och innan sjösättning måste vissa saker vara klara, så kan man väl sammanfatta planen och arbetet framåt. Nu hoppas vi verkligen att våren kommer fort och med mycket långvarig värme, mer sånt här väder!